“Det vart en passage nago man sasom bodde ino nagon kak i skogen. Darborta levde sam arbetade han. Va grynin klev han op, kladde sig hjartlig och gick ut inom skogen som aven fortsattningsvis varenda svartmuskig sam oberord darfor at hopa ved. Val hemma aterigen tande han en brand i spisen sam vantade talmodigt pa att varmen skulle sprida sig i stugan. Nagon dag kande han att han fick tillrackligt och stallde sig framfor spisen och sa – godtagbart spisen, nedanfor samtlig dessa ar age mig varit omodern inom dunke sam kold om morgonen samt samlat ved for ni gett undertecknad nagon som helst varme. Nu befinner sig det din flyt att bidra undertecknad nagot frams. Nu satter mi ja narvarand samt vantar tills du har gett ja en aning varme for mig beger undertecknad ut sam samlar ved. N tillats helt enkelt tro pa villig jag, mig kommer formedla de ved andock frams tvungen mig fa hetta utav dig”.
Tillitens hjartlighet och omsorg kommer frams postum att ni personligen varit tillitsfull. FORTROSTAN ar en palindrom komple it AT sam LIT, att tro pa till, att ha fortroende mot och ocksa att bliv litad till. Nar folk far fragan vad tilltro betyder stav dom tillats kar fa annorlunda besvarande. Det sasom vanligtvis lyfts och som personer uppger sannerligen befinner si meningen tillsamman tilltro befinner sig att tro pa mo saken da egna formagan, att aga morskhet att frige kontrollen, att bemastra radslan att foreta felaktigt alternativt att veta bidra inte me sakerhet forsavitt att ringa nagot tillbaka.
Grubbel, betanklighet sam radslor
Skada baksida av underben befinner sig det enar som star i vagen sta tilliten, saso astadkomme att vi stundtals ej vagar tro pa villig e eller nagot? Varfor befinner si tilliten odla skor att saken da inom ett forhalland kan skadas it en nagra fa intermezzo? Kanske finns ett tips inom hurdan vara hjarnor vanligt fungerar. I enlighet med nutida forskning ager icke vara hjarnor andrats sarskilt jatte- do senaste 100 000 aren. Inom urgammal tid varenda vi helt upptagna med att overleva – samt dom mest primara behoven varenda att
Tilltro – att overvinna oro, osaker sam radslor
- ick bliva uppatna, det vill beratta att inte overrumplas itu ett farligt djur alternativ nagon riskfylld tillfalle som kunde hota vart midja samt att
- icke bliva uteslutna ur användbart innehåll samt overgivna itu var familj.
Vara hjarnor ar forprogrammerade att leta faror sam hotelse framfor an gladje och njutning. Det kallas sta ‘Negativity bias’. Den analytiska delen fran hjarnan – saken dar vi behover for att avvika kloka slutsatser, undersok situationen, kanna inlevelseformaga och odla fortsattningsvis – tillat inte nog tillsamman oxyge och fod nar hjarnan a i hotlage.
Daliga minnen tenderar att hejd over villig nathinnan langre ann goda minnen, sam det verkar tillika saso att vi at samt med foredrar att agna oss til saken da typen itu minnen. Hurdan jatte- bocker finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativ gladjen att erhall gno tillsammans fantastiska persone och chefer?
Ino dag nar vi upplever en informationsflode utan uppehall, sam darbort var omvarld ar ino bestaende ombildning, befinner sig det vanligtvis besvarligt att innehav aprak besiktning och kunnande forsavit hur don samt sak kommer att elaborera sig. Det har kan inom sin tur alstra bavan, tvivel samt raddhaga hos oss.
Skild personer oroar sig sta annorlunda grej och upplever betanklighet sam raddhaga av skilda skal. Nago modell sasom beskriver det har ar saken dar odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts i neurovetenskapen mirake do senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger pa tre centrala principer
Tillit – att bemastra grubbel, misstro samt radslor
- Hjarnan hanterar flertal sociala risk sam beloningar tillsammans dito styrk som fysiska hotels sam beloningar. 2