Agender – Raknas stundom saso ett term mirakel ”intergender” (betrakta det ordet)

Agender – Raknas stundom saso ett term mirakel ”intergender” (betrakta det ordet)

Asexuell/Asexualitet – nago individ saso befinner si asexuell inneha ingen engagerad sexualitet/ingen sexlust och/eller kanner sig ick hagad fran sexuella relationer/att kalkyler in andra inom sin sexualitet.

Bigender – nagon manniska sasom upplever sig ej vilja eller veta selektera emella feminin alternativ manlig konsidentitet, inte me upplever sig hemma ino bada.

Binar – Nagot saso innehalle par delar. Nar det galler kon handlar det ifall att vi vanligtvis (normativt) delar in kon i tvenne delar; donna samt pojke.

Bisexuell – nagon person som blir kar i och/eller kat kungen av mannisko oavsett vilket kon do har/de tva binara konen/tva kon. (Det finns skilda definitioner, odl det kan innebara annorlunda fran manniska mot indivi).

Drag-king – ett indivi saso anvander det som inom vart b ses som ”manliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycke med mera), till exempel stav framforande eller saso en politisk takti.

Drag-queen – ett manniska som anvander det sasom inom vart b traffas som ”kvinnliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, smycke med mera), exempelvis pro forestallning eller saso nagon politisk klokt beraknande.

FTM – “Female to Male” = “kvinna mo man”. Det befinner si ett glosa sasom vanligtvis anvands darfor at beskriva vilken fara nago transsexuell kis gor eller ager gjort. En transsexuell individ sasom befinner si FTM vart vid sin forlossning biologiskt sam juridiskt sett kategoriserad som nago bona andock kanner sig nog sasom samt ar nago gosse.

Genderfluid – nago konsidentitet darborta ett kanner sig saso en legering itu de par binara konen brud och pojke, men en kan aven berora sig mer sasom ett kille somliga dagar sam mer saso en tjej andra dagar.

Genderqueer – en ord sasom kan anvandas for konsidentiteter saso ej foljer tvakonsnormen (det vill beratta dam eller hane), en aning saso intergender (se under ”Intergender”).

Hen – Konsneutralt pronomen som fungerar villi dito taktik saso pronomena hon sam han. Hen bojs hen-hen(om) (bade ‘hen’ och ‘henom fungerar)-hens. Pronomen kan anvandas istallet stav benamnin sam befinner si hur ett person allena tittar sig och vill bli kallad till exempel ifall nagon vill kallas ”hen”, ”hon” alternativ ”han”.

Ickebinar – nagon person som identifierar sig som emellan, utom alternativ tillsamman bagg konskategorierna kvinna/man kan halla med sig ickebinar. Av och till anvands ickebinar saso e paraplybegrepp stav olika konsidentiteter saso ej foljer tvakonsnormen, exempelvis intergender alternativt genderqueer. Ickebinar betyder icke detsamm for alla som definierar sig som det. En bit kanner sig saso bade bona och gosse. Andra kanner att do a emellan de kategorierna. Flera ickebinara identifierar sig utan nagot kon alls. Nagon fraktion ickebinara vill byta kroppen tillsammans hormoner och/eller kirurgi.

Forsavitt nago ar en binar transperson identifierar nagon sig som tjej alternativt gosse

Intergender – En indivi saso age en konsidentitet som identifierar sig emellan, ino bagg, alternativ bortom do traditionella konskategorier (man sam kvinna) alternativ sasom valjer att ej forklara sin konsidentitet alls.

Intersexualism – Intersexualism befinner sig nagon medicinsk diagnos som ges at personer saso rent biologiskt ick promenera att konsbestamma som antingen brud alternativ frank enligt samhallets ordna sta kon. https://brightwomen.net/azerbaijani-kvinnor/ Ager inget att producera tillsammans vem en garnity villig och/eller blir foralska ino.

Konsdysfori – Det betyder att man lider bruten, alternativt upplever barrikad i sin vardag darfor att ens konsidentitet inte stammer overens tillsamman det kon hane blev tilldelad vid fodseln. Nago allman design utav konsdysfori befinner si det kar kan anropa somatisk konsdysfori – att delar itu kroppen ej kanns riktigt darfor att do icke stammer overens plotsli konsidentitet. Konsdysfori kan aven existera umgangesbenagen sam kop forsavitt att andra ick tittar samt behandlar nago sasom saken dar herre sannerligen befinner si. All transpersoner har inte konsdysfori. Konsdysfori kan ocksa beskada massor annorlunda ut for skild manniskor – saken da kan handla om annorlunda delar av kroppen samt existera skild inom skilda situationer, exempelvis. Forsavitt kar ager konsdysfori kan herre vilja genomga konsbekraftande atgard. Dyli kur astadkommer vanligtvis att konsdysforin minskar.

Konsidentitet – nago persons sjalvupplevda kon, fullstandig lat vem jag kanner ja sasom. Kan existera till exempel fruntimmer, hane, intergender alternativt eventuellt ingenting itu det. Forsavitt kroppen ick stammer overens plotsli konsidentitet finns det gallande att omarbeta det. Enbart nagon solo kan avgora sin konsidentitet.

Pansexuell / Pansexualitet – En indivi som befinner sig pansexuell kan existera sexuellt samt emotionellt hagad bruten ”alla” eller ”vem sasom helst”. Av vissa ansett som sexuell laggning, fran andra ansett saso bisexualitet i bredare mall darbort flera sager sig finnas intresserade itu “personligheten sam icke konet”.

Pronomen – Hon, han, hen, hin, den etcetera – det nago person vill bliva kallad nar nagon snacka forsavit saken dar inom tredje individ, exempelvi hen ar god, mi gillar hen/henom (bagg formerna fungerar). Pronomen kan avratta ihop tillsamman nagon persons kon/konsidentitet, andock behover icke bega det. Det promenerar ej att askad en person vilket pronomen den age. Ifall herre befinner si osaker kungen ett persons pronomen kan karl be om nagot i ett privat diskussion (”Vilket pronomen age ni?/Vilket pronomen vill ni att jag anvander forsavit dej?”). Nagon segment foredrar att bliva omnamnda tillsammans fornamn i stallet for tillsamman pronomen. Hen och saken da anvands stundom aven i situationer emeda nagon persons konstillhorighet befinner sig frammande.

Andra konsneutrala pronomen ar hin, han sam saken da

Queer/Queerteori – en attity som kritiserar normer runt kon sam sexualitet (se heteronorm). Queer kan aven finnas en identitet, ”att befinna queer”, saso syftar till ett resistans till samt dar ett ick vill inordna sig saso dam, hane, bi-, hetero- alternativt lesbis. Queerteori kritiserar fasta kategorier sam etiketter, liksom uppdelningen i vad saso anses vanligtvis respektive annorlunda, frams nar det galler sexualitet och kon.

Transperson – en samlingsbegrepp som allmant menar folk sasom bryter mot samhallets normer runt kon samt konsidentitet. Bara saken da sasom sjalv identifierar sig som transperson ar det. Inom begreppet ingar exempelvi intergender, transsexuella samt transvestiter samt ibland dragqueens och dragkings. Inneha intet att handla med vem nago blir kar ino och/eller kat pa. Nago bestammer jag om nago vill forklara sig saso transperson: ingen annan kan anfora til nago att nagon befinner si transperson.

Transsexuell / Transsexualism – en beskaffenhet emedan nagon indivi inneha en konsidentitet saso inte overensstammer tillsammans det kon sasom registrerats utbredd fodseln, vanligtvis med en onskan forsavitt att ratta kroppen odla att saken dar stammer overens med den ett kanner sig sasom. Transsexualism ager uta sexualitet att foreta, ett transsexuell individ kan existera homo-, bi- alternativ heterosexuell eller hurda nagon annu valjer att betrakta sin sexualitet. ”Trans” betyder ”over at andra sidan” pa latin sam ”sexus” betyder “kon” villig latin. Transsexuell betyder salede ”over mot andra sidans kon”.

Transvestit / Transvestism – indivi saso mer eller mindre ideligen anvander det saso samhallet tittar sasom “ett ovrig kons” konsuttryck (klader, attribut, kroppssprak etcetera). ”Trans” betyder ”over at andra sidan” villi latin samt ”vestis” betyder “klader” pa latin. Transvestit betyder saledes ”over mot andra sidans klader”.

اضف رد

لن يتم نشر البريد الإلكتروني . الحقول المطلوبة مشار لها بـ *

*